EM-kollen: Grupp C

Igår fick vi se Danmark så när upprepa en bragd från första matchen, och vi fick se Holland gå ner djupt i brygga – men att kalla laget uträknat är väldigt felaktigt. Trots att Tyskland lär spara på vissa spelare med småskavanker så är ett Danmark utan Niko Zimling ett försvagat lag. Det är lätt att dra paralleller med Thomas Gravesen med tanke på hans yttre, men även spelmässigt påminner de om varandra. Kan Holland slå Portugal med ett mål eller två så är saken biff. Och ett Holland som gått vidare trots att man spelat dåligt – det är ett farligt Holland. Jag är beredd att säga att laget trots omständigheterna har strax under 50 procents chans att gå vidare.

Nåväl, till dagens matcher. Grupp C såg Spanien och Italien spela 1-1 och Kroatien slå Irland med 3-1. The Luck of the Irish existerar inte på fotbollsplan, det vet vi, men i ärlighetens namn var det inte oturen som grinade laget i ansiktet i matchen mot kroaterna. Det var skickligheten laget emellan. Kroaternas fina passningsspel blev för mycket för irländarna. Den dåliga starten hjälpte förstås inte de grönvita, men jag har svårt att se att matchen slutat annorlunda. Irländarna kan säkert bättre, men att laget är det sämsta i den här gruppen tycker jag står utan tvivel.

Idag väntar en styrkedemonstration mot ett Italien som man får svårt att dra några slutsatser av efter matchen mot Spanien. Jag tror inte Italien tackade njet till förutsättningarna då: underdogs, ett spelförande motståndarlag och en match där man visste att chanser skulle dyka upp. Offensiven såg lovande ut, och bara att ställa upp med en anfallsduo som Balotelli och Cassano borde ge någon form av Nobelpris. Inte fredspris dock, kanske. Kanske kemi.

Nu är förutsättningarna något annorlunda. Fotbollseuropa förväntar sig en jämn match, där Italien kanske ändå ses som favorit med hänsyn till det fantastiska ordet ”tradition”. Även spelmässigt blir det säkert tight, med två spelande mittfält och två fina motorer i form av Luka Modric och Andrea Pirlo. Claudio Marchisio var en annan av Italiens mittfältare som gjorde bra ifrån sig mot matadorerna, och kan spela en nyckelroll med sin offensiva kraft.

Kroaterna kommer i stor utsträckning sätta sin tillit till tvåmålsskytten från matchen mot Irland, Mario Mandzukic, när det kommer till att hitta målet. För det måste man göra mot Italien. Italien må byta backlinje och tränare, men någonstans inne i den italienska fotbollssjälen kvarstår faktum: det gör ont att släppa in mål. Alla motståndare vet att man inte får hur många chanser som helst, och det gäller att hitta effektiviteten för Kroatien. Ungefär som laget gjorde mot Irland sist.

Irland imponerade inte i första matchen. Det som kunde gå fel gick fel – och ja, visst kan man använda detta som ursäkt – men irländarna saknar spelarna för att gå vidare. Att passionen finns där, det vet vi. Men var finns spelarna som gör skillnad? Ikväll kan bli en tid för grönvita hjältar – men frågan är var de finns?

De spanska spelarna klagade på planens skick när de försökte förklara det oavgjorda resultatet mot Italien. Det spanska uret tickade inte riktigt som vi är vana vid att se, och utan en Villa som bryter mönster med sina löpningar, en Llorente som bryter mönster med sin fysik och en laguppställning utan en skolad forward saknar man tyngd framåt. Fernando Torres må ha stått för en hyfsat fin avslutning i klubblaget Chelsea, men i landslaget har han inget större förtroende hos tränare Vicente del Bosque. Jag efterlyser Llorente från start!

--!>