EM-kollen: Sveriges ödesmatch

Ödesmatch. Smaka på ordet. En match som betyder mer än tre poäng – den betyder också att en eventuell vinnare får en bonus i form av ett ypperligt läge att gå vidare till slutspel.

För Sveriges del finns det bara ett läge idag. Ett oavgjort resultat gynnar motståndarna England, eftersom man sitter på en nyckelmatch mot Ukraina i sista omgången – dessutom försedda med torrt krut i formen av durken Wayne Rooney.

Innan vi går in djupare på förutsättningarna och analyserar startelvan ska vi ta en snabb titt på det som hände igår.

Spanien lekte
I grupp C blev dramatiken tätare efter gårdagens resultat. Snaran drogs åt för Italiens del, då laget tappade sin, som det såg ut, säkra ledning. Visst, 1-0 är alltid bräckligt, men faktum är att Kroatien hade kört fast när man plötsligt stod för ett riktigt fint samarbete och vips stod det 1-1. Nu är det Italien som måste se till att vinna stort mot Irland i sista omgången för att gå vidare.

Samtidigt kanske inte det blir ett problem – i alla fall inte av gårdagens match att döma. Spanien gjorde ett tidigt 1-0-mål och sedan var det one-way traffic hela matchen. Irland var hopplöst utspelade, och Spanien nöjde sig inte förrän det stod 4-0. Torres bangade in två kassar och vi kastades 5-6 år tillbaka i tiden, och givetvis poppade påståendet upp igen: ”Nu är Torres tillbaka”. Jag är inte så säker på det. Motståndet var otroligt svagt, och det är alltid intressant att spekulera på vilken nivå det irländska laget ligger. Igår var det nog närmare Superettan än EM. Spanien var bra, ja, men dra inte för stora växlar av den här matchen.

Med Irland ute är det alltså tre lag som gör upp om två platser i slutspelet. En hel del pekar ändå på att det blir de två förhandstippade lagen Spanien och Italien som återfinns där. Men med tanke på Kroatiens effektivitet skulle jag inte räkna ut dem…

Grupp D
Så till Sveriges grupp, där Ukraina på tre poäng tar emot Frankrike på en poäng klockan 18.00 ikväll. Hemmanationen imponerade i vinstmatchen 2-1 mot Sverige, samtidigt som jag tror det handlade mer om att hela den svenska staben verkade tagna av stundens allvar – allt från spelarna till Hamrén på bänken. Ukraina började försiktigt, men efter Sveriges 1-0-mål var det bara hemmalagets match. 2-1 måste anses rättvist.

Idag blir uppdraget tuffare. Frankrike förde matchen mot England, men fick ”bara” 1-1. Jag tycker Frankrike så rappare ut offensivt än vad man gjort bitvis under kvalet – defensiven var lika stabil som den varit tidigare – och om detta blir en trend blir Frankrike verkligen att räkna med.

Med tanke på lagets stabila stomme i form av en defensiv enhet som fungerar, handlar det mest om hur de offensiva pusselbitarna faller på plats. Karim Benzema har haft en finfin säsong i Real Madrid och såg farlig ut mot England. Lägg därtill ett mittfält som erbjuder hot i djupled, från kanterna och även från fasta situationer så förstår man att det ukrainska laget kommer få en svårare dag på kontoret än sist mot den isolerade Rosenberg.

Jag har mycket svårt att se hur Ukraina ska ta poäng av Frankrike. Laget kommer inte vika ner sig och heller inte bli utspelade såsom Irland mot Spanien, men det här vinner Frankrike.

Om Hamréns mannar har tänkt sig att slå följe med Frankrike till slutspel är det läge att hitta en extra växel snabbt. Det naiva Sverige måste bort, och ersättas av det svenska landslag vi lärt känna: hårdjobbande individer, kryddat med finess i form av Zlatan. Mycket handlar om just Zlatan. Det är han som ska göra det: om inte målen, så i alla fall bana väg för dem.

Det engelska försvaret är inte dummare än att de förstår att Zlatan är the man. Dags för Johan Elmander och våra kantlöpare Rasmus Elm och Sebastian Larsson att visa framfötterna. Ytorna kommer finnas där.

Aftonbladet släppte startelvan för ett par timmar sedan. Så här ser den svenska elvan ut:

Isaksson

Granqvist-J.Olsson-Mellberg-M.Olsson

Källström-Svensson

Larsson-Zlatan-Elm

Elmander

En ganska så tilltalande elva, där Premier League-spelarna Olsson x 2 och Larsson har nyckelroller. Sebs fasta situationer är en fara som engelsmännen är väl medvetna om. Vi adderar Jonas Olsson beslutsamhet och styrka i luftrummet. Martin Olsson sätter jag ett frågetecken för: vad blir hans roll? Min gissning blir att den är betydligt mer defensivt inriktad än sist. Rasmus Elm har en del att bevisa efter senaste matchen, men samarbetet med Zlatan har varit spännande den senaste tiden. Väl värd en plats i elvan.

TeamTalk.com hävdar att Andy Carroll kommer hoppa in på topp för att ”försöka utnyttja Sveriges svaghet i luftrummet”. Intressant. Men jag hoppas att firma Mellberg/Olsson ska kunna råda bot på detta. På kanterna återfinns James Milner och Ashley Young, enligt samma källa. De båda före detta Villa-spelarna utgör lite olika typer av hot: där den förstnämnda har en arbetskapacitet som är av en annan värld, är Young den som ska stå för farligheterna framåt. Milner är på intet sätt ofarlig och har utvecklat sitt spel de senaste säsongerna, men det är kring Young vi får se upp. Han har dessutom en tendens att falla enkelt.

Sverige är på intet sätt chanslösa. Det här engelska laget är fullt av spelare som inte har formen i zenit, och utan Rooney pratar vi om ett lag som saknar en dimension. Sverige vinner genom att låta tio man göra det vi svenskar gör bäst: jobbar hårt för laget. Vi har som bekant en elfte spelare som kan göra det lilla extra. Låt Zlatan stå för pricken över I:et.

--!>