Bradford – Aston Villa 3-1: Snaran dras åt kring Paul Lambert

Aston Villas enda egentliga chans till att vinna något den här säsongen stötte på patrull igår när League Two-laget Bradford vann med 3-1 hemma på Valley Parade. För Aston Villas del betyder det att man nu får en tuffare match än väntat i returen om två veckor – för tränare Paul Lamberts del betyder matchen då kanske skillnaden mellan att få sitta kvar på sin post och få kicken.

Jag erkänner att jag var en av dem som mer eller mindre hade räknat hem platsen i ligacupfinalen på Wembley i februari. Jag räknade aldrig med att Bradford skulle rulla runt och dö, men jag kunde inte heller för mitt liv ett ganska vekt Villa vika ner sig så pass mycket som igår.

Att försvarsspelet hamnat under luppen kanske är lustigt i sig med tanke på att vi offensivt producerat minst antal mål i ligan (tillsammans med QPR), men gång på gång slås jag över hur svag defensiven är. Jag börjar undra om den ens håller Championship-klass i dagens läge?

Det saknas inte talang. Ciaran Clark kan växa ut och bli en storback, men just nu är han i stort behov av rutin bredvid sig. Nathan Baker är ingen färdig back för ett Premier League-lag, utan skulle må bra av en utlåning. Joe Bennett varvar fina offensiva räder med ett defensivt uppträdande som inte anstår en professionell fotbollsspelare. Matthew Lowton har också bidragit på sitt sätt, inte minst genom ett vackert mål hemma mot Swansea, men det syns att han är oprövad på den här nivån. Vissa aspekter av hans markeringsspel hör inte hemma på den gröna mattan. Så här kan jag fortsätta med mer eller mindre alla spelare i backlinjen. Misstagen och bristerna är för många, de positiva aspekterna för få.

Det är inte bara det att de person för person kanske inte räcker till på den högsta nivån, utan det är som enhet som de fungerar horribelt illa. Det visade sig gång på gång i gårdagens match. Lägger man därtill att mittfältet knappast agerar bra uppbackning, så förstår ni problemets omfattning. Och det gamla talesättet ”Two wrongs don’t make a right” gäller i allra högsta grad än idag.

Analys
Så, hur ska man egentligen tolka det här resultatet? När det kommer till diskussionen om resultatet var ”överraskande” och ”oväntat”, så visst: att Villa skulle få stryk trodde jag inte. Oavgjort var inte alls osannolikt, och hade inte varit ett dåligt resultat för något av lagen. Men istället var det Bradford som var det lag som ville vinna så ofantligt mycket mer än sina motståndare – och vilja kan riva murar. Det har vi sett i så många andra sammanhang. Resultatet i sig var lite överraskande, och siffrorna var väl stora. Sett utifrån matchen igår är insatsen och resultatet inget annat än en katastrof.

På det stora hela är detta dock långt ifrån över. Vi pratar om ett dubbelmöte med ett League Two-lag – och normalt sett ska vi kunna vinna med minst två bollar hemma mot ett sådant motstånd. Förlusten igår behöver i princip inte betyda någonting, under förutsättning att man vinner returmötet med tillräckligt stora siffror om två veckor. Det må vara två individuella matcher, men det är efter två matcher som vinnaren avgörs – vi är i praktiken bara i halvlek. Om vi hade ett uppskattat övertag på 80-20 inför matchen igår – alltså att vi vinner dubbelmötet fyra gånger av fem – så har Bradford jämnat ut förutsättningarna rejält. Nu känns det mer som 50/50.

Det som skrämmer mig mer är tendensen – det vi ser på plan. Misstagen, ångesten bland spelarna och den defensiva bräckligheten är alla inslag som inte direkt får mig att längta – varken till ligaspelet eller till returen om två veckor. Och då har jag ändå inte nämnt spelet vid de defensiva fasta situationerna…

Sedan ska vi vara ärliga och sakliga. Villa saknade inte chanser att förvandla det här till en helt annan match än den som utspelade sig. Christian Benteke var den största målsumparen. Hade något av hans två-tre lägen i första halvlek hamnat i maskorna hade vi sett en helt annan matchbild. I andra halvlek borde vi också gjort fler mål. Men nu blev det som det blev, och det var ingen slump. Hur går vi egentligen tillväga för att ta oss ur den här knipa – en knipa som Villa faktiskt befunnit sig i förr?

Hur löser vi detta, Paul?
Paul Lambert behöver inte titta längre tillbaka än till 1994 års upplaga av Aston Villa, under Ron Atkinson, för att få lite inspiration till hur han ska lösa mysteriet Bradford. Atkinsons mannar var då i semifinal i ligacupen och mötte ett Tranmere som många menade inte skulle utgöra något hot mot Birmingham-laget. Villa hade överraskande fått stryk borta mot det betydligt lägre rankade från Birkenhead i Liverpool med 3-1, men lyckades vinna med samma siffror hemma i returen. Matchen gick till straffar, där Aston Villa så småningom segrade. Resten är historia. I finalen besegrade Villa självaste Manchester United med 3-0 och fick lyfta bucklan på Wembley.

Sett till matchen igår påminde spelet dock mer om David O’Learys upplaga av Villa. Jag tänker då specifikt på matchen borta mot Doncaster i slutet av november 2005. League One-laget körde över Premier League-laget i åttondelsfinalen av ligacupen och vann med 3-0, och Villa såg precis lika vilse ut då som nu.

Det är dags att vakna nu! Jag tror att ungdomssatsningen har nått en återvändsgränd. Eller rättare sagt, ett vägskäl. Jag tror att Randy Lerner, om han ska sitta kvar som ordförande – vilket är en helt annan fråga som måste tas upp – måste ge Lambert kapital att spendera under januarifönstret. Annars kommer Villa inte nå finalen i ligacupen, än mindre vara ett Premier League-lag nästa säsong. Vi måste få in klasspelare med rutin från spel i de bästa ligorna i Europa, gärna Premier League, och det snart.

Ungdomssatsningen kan bara bära frukt om frukten får en ärlig chans att mogna innan den äts upp. För mig finns det bara en väg att gå, och det är att Lerner tar fram plånboken och betalar för kvalitet – och det så fort som möjligt. I mina ögon måste vi ha in minst en back innan helgens ohyggligt viktiga match.

För att snaran kring Paul Lamberts hals inte ska dras åt än hårdare krävs det först och främst tre poäng mot Southampton på lördag. Men jag tror fortfarande han får svårt att sitta kvar på sin post om han inte lyckas föra Villa till ligacupfinal hemma på Villa Park om två veckor. Det skulle nämligen vara ett praktfiasko utan dess like.

--!>