Måndagsanalysen: Cazorla var skillnaden

Aston Villa gjorde en ganska bra match, men fick inte med sig några poäng hem från bortamatchen med Arsenal. Santi Cazorla var den stora anledningen, då det var han som stod för båda målen. Jag är dock helt enig med Paul Lambert när han säger att vi kommer klara oss om vi fortsätter så här – problemet är att det inte lär hända.

Matchen på Emirates började dock mindre bra med Villa-ögon sett. Arsenal hade en chans att ta ledningen efter bara ett par minuter, men Wilshere valde att skjuta istället för att passa och Guzan kunde avvärja utan större problem. Bara ett par minuter senare skulle dock ledningsmålet komma. Cazorla slog till på sitt eget inspel, och placerade läderkulan i nätmaskorna.

Därefter var det mest Villa som stod för det mesta och bästa, dock utan att få något för det. Man hade två-tre riktigt bra chanser att kvittera, men det ville sig inte förrän närmare 25 minuter in i andra halvlek. Andy Weimann rensade långt från egen planhalva, fick tillbaka bollen i bra fart på mittplan och valde att själv ta avslutet från 20 meter. Bollen smet in och matchen var kvitterad.

Tyvärr räckte insatsen inte till poäng, då Villa – som vanligt – inte kunde försvara sig fram emot slutminuterna i matchen. Cazorla gjorde inget misstag efter ett fint och kvickt Arsenal-anfall, och slutresultatet skrevs till 2-1.

Analys
Inte för att Arsenals öden och äventyr intresserar mig jättemycket, men Arsene Wenger gick efter matchen ut och hävdade att laget mycket väl kan komma tvåa i Premier League den här säsongen. Antar att det stavas hemmablindhet, för hur det här laget skulle kunna komma så högt upp i tabellen vet inte jag. Man har spelare med kvalitet, visst, men laget är ytterst ojämnt och defensiven är mycket ihålig.

Nåväl. Ska vi tala om skillnaden mellan lagen så återfinns den bland de främsta spelarna. Arsenal har ju spelare som presterar: Wilshere, Walcott och inte minst Cazorla. Det är inte bredden som gör skillnaden – utan den offensiva spetsen. Där Villa i mångt och mycket litar till rookien Benteke och en ung österrikare som först i år tagit klivet in i a-laget, har Arsenal spelare som visat sin kvalitet på de stora arenorna under flera år.

Resten av lagen går mer eller mindre jämnt upp. Villa har backar som inte vet hur man markerar – Lowton, inte minst – medan Arsenal har säkerhetsrisker i form av Jenkinson och Koscielny. Villa borde ha kunnat utnyttja Arsenals svaga försvarsspel på ett bättre sätt.

Problemet är att vi har köpt utfyllnadsspelare i en situation där vi hade behövt presterande spelare, kvalitetsspelare. Vi har delvis själva lagt problemen på oss genom att envist bygga laget med ungdomar och oprövade kort som byggstenar. Detta är inget nytt – jag återkommer till det i nästan varje inlägg – men det syns också väldigt tydligt i många skeden.

Villa har så många okända spelare som man inte vet vad de går för. Killar som El Ahmadi och Dawkins, som kommer in i ett oavgjort läge, vad går de för? Är de vinnare? Är det bara en slump att dessa båda herrar hade bytts in när Arsenal tog ledningen med 2-1? Nej, jag tror inte det.

KEA kom som en lovande terrier på mittfältet, men har i ärlighetens namn inte alls levt upp till de, trots allt, relativt låga förväntningar som jag hade. Vad har han visat upp, egentligen? Ingenting. Dawkins värvades, antar jag, som en energispelare och har visserligen inte haft chansen att visa upp sitt kunnande än, men är det denna typ av spelare vi behöver på plan när karaktären sätts på prov – som vi ställningen 1-1 mot Arsenal med kvarten kvar?

Nu ser det återigen mörkt ut. Vi ligger under strecket igen, och Wigan tycks – i den mån man kan säga det efter en seger – ha hittat vårformen. Tyvärr finns det saker som tyder på att alla poängtapp i slutet av matcherna kan fälla avgörandet. Återigen släppte vi in ett sent mål som avgjorde matchen till motståndarnas fördel.

Mycket talar för, efter lördagens matcher, att två lag ser ut att vara mer eller mindre utdömda: QPR och Reading, som visserligen inte ligger långt efter, men som har ett tufft spelschema och inte har en trupp som ska kunna överleva. Dessutom har man haft sin formpeak som givit dem fler poäng än de hoppats på, och frågan är om inte luften gick ur laget efter 0-3 hemma mot Wigan? Om ett par matcher möts Villa och Reading, och då har Villa verkligen chansen att rycka ifrån de två bottenlagen.

Det intressanta med spelschemat är också att sista omgången spelas borta mot Wigan… Hur ligger dessa båda lagen till då? Kan det vara så pass tight att det blir en helt avgörande match om vem som ska överleva i Premier League?

Innan vi går så långt in i handlingarna väntar dock stormatch hemma mot Manchester City om en vecka. Jag skulle så gärna vilja skriva att alla poäng vi tar i den här matchen är bonus, men frågan är om vårt tabelläge verkligen låter mig göra det? Vi måste börja ta poäng mot alla motståndare om det ska räcka till nytt kontrakt.

--!>